Josh Haden i Spain fortsätter sitt sökande efter den perfekta hjärtekrossarlåten på tredje plattan I believe. Låtarna är som vanligt otroligt snyggt komponerade och det hörs att Josh vuxit upp i en musikerfamilj (pappa Charlie Haden är en gammal jazzhjälte och systrarna Rachel Haden och Petra Haden spelar i that dog). På förra plattan, She haunts my dreams, fick Josh hjälp av svenskar från Esbjörn Svensson Trio och den kvarstår som Spains bästa verk även efter denna. Även om den är inspelad i Göteborg.

På I Believe lider Spain nämligen av 3 stora problem. Det första är det samma som på alla Spains plattor, nämligen att Josh som sångare saknar karisman i rösten som krävs för att göra låtarna riktigt bra. Detta är synd eftersom han är en mycket duktig låtskrivare. Det andra är att plattan inte skiljer sig tillräckligt mycket från sina föregångare. Till och med en låttitel är lånade från förra plattans titel. På så sätt känns det lite som att bandet står och stampar på samma ställe. Deta behöver inte nödvändigtvis vara dåligt, för de blir väldigt duktiga på det de gör, och i jakten på den perfekta hjärtekrossarlåten kan det vara ett plus. Men, då kommer vi till svaghet nummer 3, vilket är att låtarna inte riktigt håller den klass de skulle kunna hålla, och som de höll på föregångaren.

Sammanfattningsvis blir I Believe alltså något av en besvikelse. Inte dåligt, snarare, ja, tråkigt. Den saknar den glöd som krävs för att en hjärtekrossarlåt verkligen ska kännas som att sångarens liv och framtid stod på spel. Ska man skriva den perfekta hjärtekrossarlåten krävs mer än bara en snygg komposition och bra musiker. Det hoppas jag Josh inte glömmer bort.